Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset är ett kunskaps- och resurscentrum för frågor om mäns våld mot kvinnor, våld i samkönade relationer och hedersrelaterat våld och förtryck. NCK arbetar på uppdrag av regeringen med att sammanställa, utveckla och sprida kunskap inom dessa områden.
Intervju med Nationellt centrum för kvinnofrid
Intervju med Karin Sandell som är enhets-/kommunikationschef på NCK
Hej Karin
Kan du berätta lite mer om Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) som organisation?
NCK är ett nationellt kunskaps- och resurscentrum vid Uppsala universitet. Vi arbetar på uppdrag av regeringen med att höja kunskapen på nationell nivå om mäns våld mot kvinnor, våld i samkönade relationer samt hedersrelaterat våld och förtryck. Vi har även en patientmottagning på Akademiska sjukhuset i Uppsala, som tar emot kvinnor som har utsatts för psykiskt, fysiskt och sexuellt våld. NCK driver också Kvinnofridslinjen, en nationell stödtelefon för våldsutsatta kvinnor och deras anhöriga.
Vad kan man som lärare förvänta sig av era seriemagasin och vilken målgrupp passar de för?
Novellerna riktar sig främst till elever från årskurs nio och på gymnasiet, och vi har hört att flera lärare använder den engelska versionen i SFI-undervisningen. I ”Första helgen i juni” utsätts Sara för en våldtäkt och novellen tar upp hur svårt det kan vara att veta var gränserna går och att förövaren ofta är någon man känner. Den understryker att sex ska vara frivilligt, just den princip som den nya sexualbrottslagstiftningen utgår från. Fortsättningen ”Världens sämsta sommar” berättar om vad som händer efter övergreppet och om omgivningens reaktioner. Sara går också till sjukvården för att få hjälp.
Varför är det viktigt för er att nå ut till lärare och elever?
Vår förhoppning är att den ska få unga att diskutera och reflektera över sexuella övergrepp, och de tankar och känslor som uppstår efteråt. Det är också viktigt att veta att det finns stöd och hjälp att få. Vi ser gärna att serien används som diskussionsunderlag i grupper och i samtal med unga.